lördag 28 februari 2009

Avdelningen "Laga inte det som inte är sönder"

Nu är det enligt Aftonbladet bestämt att Kristian Luuk tar över programledarrollen för På Spåret. Det kunde varit värre, men jag hoppades ändå in i det sista att SVT skulle tänka över sitt korkade beslut och behålla duon Olds- & Hellberg... Alltså, man har över 2 miljoner tittare i veckan om inte mer - Varför i helvete försöka gå in och laga något som inte är sönder? Jag har absolut inget emot Kristian Luuk som programledare snarare tvärtom! Men jag tänker ändå bojkotta programmet för att visa min protest emot SVT:s ledning.

Att se Luuk sitta där och rodda showen innebär troligen mer "(Salt) På såret" istället för "På spåret".

----------------------------------------

Annars har veckan rullat på. Har faktiskt inte gjort så mycket mer än jobbat och sovit. Hoppas att jag snart får in lite bättre rutiner på dagarna så att livet åtminstone får någon mening utöver jobbet. Har bland annat lokaliserat ett ganska stort köpcenter här i byggden som är värt ett besök och jag måste börja sköta min träning bättre än jag gjort den sista veckan...

Quiz 2

Då kör vi på med ett nytt quiz. Jag tror att jag har gjort det lite enklare den här gången, men sånt kan man ju aldrig vara säker på.

Den här gången uppmanas eventuella läsare att sanningsenligt skriva in sina resultat i kommentatorsfältet. Lycka till!

1. Vilket är Afrikas högsta berg?
2. Vilka spelar poliskonstaplarna som försöker fånga Charles Ingvar i Jönssonligan på Mallorca?
3. Vilken sysselsättning hade Fred Perry innan han gav sig in i klädindustrin?
4. Vad är det officiella (latinska) namnet på åskmoln?
5. Vad gör en ubåt för att dyka?
6. I vilken delstat ligger New Orleans?
7. Vilken film vann kategorin Bästa film på senaste Oscarsgalan?
8. Nämn minst tre viktiga kryddor i pepparkaka
9. Vad betyder Scania?
10. Vad mäts med en hygrometer?
11. Vem vann Sveriges enda guld på sommar-OS 1992?
12. Vilken är Smålands största stad?
13. Vilket år är den nyförlovade Viktoria född?
14. Vad heter IFK Göteborgs nya ordförande?
15. Vad är längst, en engelsk eller nautisk mil?
16. Vem/vilka vann melodifestivalen 2005?
17. Vilket datum sköts Olof Palme?
18. Vad är Per-Ingvar Brånemark känd för?

Som vanligt hittas svaren i kommentatorsfältet!

torsdag 26 februari 2009

Nyhetstorka

Känner att jag inte hängt med i vad som händer i omvärlden den senaste tiden. Det har blivit mycket jobb och det tar en del energi att ställa om sig till nattskift. Ni som läst mitt förra inlägg vet ju även att jag p.g.a. andra anledningar haft öronen varma några dygn... Fast den enskilt största anledningen till att jag inte ens orkat läsa svenska tidningars hemsidor är alla dessa bilder, repotage, artiklar, chattar, tips etc. angående en viss förlovning.
Alltså... Vi har en kvinna 30+ som har förlovat sig med sin pojkvän. (punkt)

Skitkul! Händer ungefär dagligen att folk förlovar sig, men nu råker det väl emellertid vara så att denna kvinna är född i "rätt" familj. Därmed blev ju allt väldigt mycket mer intressant och befogar spaltmeter på "bästa sändningstid/plats"! Eller inte.

För att hålla "fjanteriångan" uppe får jag väl avsluta detta inlägg med en löjlig gammal klassiker från sandlådan...

"Länge leve hans majonäs honungen!"

tisdag 24 februari 2009

Fel och konsekvenser

Man brukar säga att det är mänskligt att fela, att alla någongång gör fel. Den stora skillnaden är vilka konsekvenser felet får.
Att inte titta innan man kör ut i korsning kan innebära att man köra ihjäl sig själv eller någon annan. Samma fel behöver inte få någon allvarlig konsekvens alls, utan resultatet kanske bara blir att man kommer ut lite snabbare på vägen.

Några exempel på fel som jag ibland kan göra är:

- Glömmer något föremål som jag tänkt ta med mig eller hämta upp
- Tappar mina nycklar när jag ska låsa upp dörren
- Öppnar fel kökslucka
- Knyter skorna med en dålig knut som går upp
- Missuppfattar något som sägs
- Inte har tillräckligt avstånd till framförvarande bil

Dessa fel får sällan allvarliga konsekvenser, men är ändå fel som vid något annat tillfälle skulle kunna innebära att någon/något blir skadat eller dylikt.

I den bransch jag jobbar med kan fel få katastrofala följder. Därför försöker man eliminera dessa fel, och därmed också eliminera konsekvenser/incidenter. Detta sker genom en användning av olika "verktyg" där det säkerhetsställs att man verkligen är säker på sin sak innan man gör något, i många fall sunt förnuft.

Om man då inte använder dessa verktyg och begår ett fel som i sin tur får någon form av konsekvens så ligger man risigt till. Och just nu kan man väl säga att jag ligger jag lite risigt till...

Därmed inte sagt att man måste "lägga sig ner och dö". Utan att man lär sig av sina misstag och ser till att de inte återupprepas. Att lära sig en läxa helt enkelt.

Min gamle far berättade om hur terminologin på hans företag lät när allvarliga fel begåtts... Att det kan leda till en NRU - "Nacke-Röva-Ut"... :)

söndag 22 februari 2009

Någon kommer få det tufft...

Efter en seg arbetsdag där större delen spenderades i underventilerat briefingrum kom jag tillbaks till hotellrummet. Såg att jag fått ett meddelande på min svenska mobiltelefon och givetvis såg jag till att öppna det. Till min stora förvåning var det ett mms från en god vän, låt oss kalla honom "Dräng", som låg där inkorgen. Mms:et föreställde en bild, eller rättare sagt ett bröllopsfoto på honom och hans flickvän med bifogad text: "Då va vi gifta!"

Riktigt roligt! Men eftersom Dräng inte bemödat sig med att förvarnat om detta kommer det bli andra bullar nu i sommar när jag kommer hem. Vet inte vad man ska kalla det, men "efter-sexa modell värre" är vad Dräng förtjänar.

För ungefär 1,5 år sedan var jag med och organiserade min brors svensexa. Den första etappen bestod av en fejkvariant där han utklädd till "bondfjant" med folköl och skvallertidning i händerna fick ställa sig i kön till IDOL-audition. Den andra etappen (riktiga) började med att han fick klä sig som en uteliggare och samla tomburkar på avenyn. Senare under dagen fick han sedan sitta gränsle över en kanon vid Kvibergs kaserner iklädd militärkläder, Usama Bin Ladin-mask och leksaksmaskingevär skrikandes "Jihad!". Bör väl nämnas för er som inte är bekanta med Gbg att det området är "mångkulturellt"....

Här står han, brossan i idol-kön...

Detta är nog inte ens en bråkdel av vad Dräng kommer få genomlida i sommar... Eller vad säger du J.J?

Om ni har några bra förslag inför detta evenemang så skriv gärna dessa i kommentatorsfältet! Nu ska jag ta mig till någon restaurang, äta för att gå hem vid 21-tiden och kolla Ufc. So long!

fredag 20 februari 2009

Jobb, jobb, jobb... åsso lite snus

Så är det fredagskväll och det är dags att summera första arbetsveckan här i Cleveland. Jag har gjort något som kallas "in-processing", vilket innebär att man går igenom diverse tester och utbildningar för att ens få komma in och jobba på kärnkraftsverket. Det är alltså här som man sållar bort brottslingar, terrorister, alkoholister, drogmissbrukare, psykfall med mera.
Allt har gått relativt smidigt, däremot har jag int fått min bricka än så jag vet iofs inte om jag så här på sluttampen kommer falla in under någon av kriterierna ovan.

Efter två veckor utan en ledig dag trodde jag i min enfald att jag skulle få en ledig helg här nu, men icke sa nicke - snarare tvärtom! Jag ska tydligen in och jobba med start kl. 9 imorgon och jag vet inte ens när jag slutar. Troligen innan midnatt sa dem. Jippie! Söndag har jag inte riktigt full koll på, men troligen går jag på mitt skift då, ett skift som innebär att jag börjar 20:15 och slutar 07:45 - Jippie igen! Så här komer det att fortgå fram tills revisionen är över, med andra ord i sisådär 45-50 dagar... JIPPIE!

På plussidan skall dock tilläggas att atmosfären på kärnkraftverket är väldigt trevligt och att allt slit faktiskt kommer löna sig i form av pengar på kontot.

När jag åkte över till USA köpte jag med mig en hel del snus, när detta tog slut kom min bättre hälft på besök och fyllde på lagret och när det tog slut köpte jag lite "dip" som dem kallar det här vilket är ungefär som vårat snus. Frid och fröjd med andra ord!
Tidigare i veckan kom jag dock på tanken att iaf kika in på ett visst företags hemsida (lokaliserat i Mölndal) som säljer snus och skeppar det över hela världen. Några minuter senare satt jag med en "stororder" och idag fredag var denna order färdig att hämta ut i receptionen! Kanon!

Dessutom var det faktiskt billigare jämfört med att köpa snuset i Sverige eftersom jag köpte det på "tax free" och kostnaden för frakten understeg skatten.

Till sist så tänkte jag bjuda på ett foto föreställande utsikten från mitt hotellrumsfönster. Som ni ser är det inget snack om värme och bad här inte. Det är är "mössa och vantar på" samt skrapning av bilen som väntar en när man kliver ut ur entrén. Den svarta bilen (en KIA -sponsrar blåvitt) som står parkerad med fronten åt höger och brevid den röda bilen är min hyrbil som jag precis hämtat upp.

Nej, nu ska jag se till njuta av kvällen med en hamburgare och kanske en whiskey. Tyvärr stannar det vid EN whiskey. Att glida in och lukta alkhol på ett kärnkraftverk är inte ett smart steg i karriären... Då lär man snart stå där bakom disken och fråga om kunden vill ha "plusmeny" :)

Skandal!

Dagens besked om att Sveriges Television sparkar radarparet Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg är lika korkat som obegripligt! Inte nog med detta, det är även ett svek mot alla oss +2 miljoner människor som betalar TV-licensen och faktiskt uppskattar gubbtorra skämt och falsksång på fredagskvällarna! I en tid då media kryllar av kändismani, stockholmsfokus och bildfagra programledare har "På spåret" utgjort en liten oas där skarpa hjärnor och torra skämt av tunnhåriga herrar har levererat en högklassig underhållning.


Man pratar gärna om föryngring och modernisering och visst, husbandet har väl kanske inte riktigt lockat en yngre målgrupp, men är det inte detta som kallas public service?

Det faktum att man bland annat låtit ikoner som Fredrik & Filip, Peter Apelgren och Fredrik Lindström delta i programmet är enligt mig en tillräcklig "föryngring"!

Det är ingen slump att ALLA svenskar känner till Stefan Holm. Dem som inte kände igen honom efter OS-guldet gjorde det efter segern på "På spåret". Med andra så når detta program även till en målgrupp som kanske normalt inte "hänger med i svängarna", men en samtidigt en målgrupp som med största sannolikhet snällt betalar sin TV-licens.

SVT:s agerande sammanfattas nog bäst av legenden Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren:

"Producenten som petat Björn Hellberg och Ingvar Oldsberg på en annan kanal hade fått sparken direkt."
(Från artikel publicerad på http://www.expressen.se/ 19 februari 2009)

Bilden i detta inlägg visar järnvägen till förintelselägret Birkenau i södra Polen. Syftet med bilden är att visa hur SVT avrättar en epok i svensk TV-historia.
Författaren tar starkt avstånd till allt som denna bild står för och ber om ursäkt ifall någon av er handfulla läsare tagit illa upp.

onsdag 18 februari 2009

Veckans "move"...

Detta grepp kallades en gång i tiden för "back breaker" av den enkla anledningen att den går hårt åt de bakre partierna på motståndaren. Greppet kan vara relativt bökigt att få in på en erfaren motståndare, men om man kan kontrollera motståndarens båda ben och samtidigt har rätt tajming och teknik (alternativt ett manus) är det absolut ingen omöjlighet. Greppet är av den karaktären att din motståndare antingen ger upp (submission) eller blir allvarligt skadad. Därför är det inget att rekommendera vid exempelvis krogslagsmål. Om det skall utföras på skoj (på exempelvis en kamrat) rekommenderas att man tar det lugnt och ökar trycket successivt.
Efterhand ändrades greppets namn till "boston Crab" av en för författaren okänd anledning.
Det finns en hel del olika varianter av greppet, bland annat att man bara använder ett ben eller sätter sitt knä på ryggen.
Bland de showbrottare som effektivt använt denna move återfinns "The Sting", Rick "The Model" Martel och Chris Jericho.

tisdag 17 februari 2009

Göteborgsvitsar på amerikanska...

En nackdel med att befinna sig på andra sidan pölen är att en stor del av de ordvitsar och skämt man använde på hemmaplan inte riktigt går att översätta till engelska. Det funkar exempelvis inte att översätta "Sovjet" till "sleep jet", "Ottawa" till "Eight uh?" eller "kortison" till "short son".

Jag har dock hittat en motsvarighet till detta... Nämligen "Ankskämt" eller rättare sagt "Duck Jokes" som dem kallar det här. Här kommer några exempel:

Where goes the duck when they get sick?
- To the ducktor

What did the duck say to the waitress?
- Put it on my bill

What do you get if you cross a duck with fireworks?
- A firequacker

Inte alls i samma klass som Kålle & Ada, men ibland får man helt enkelt bara nöja sig med det som finns att tillgå. Med andra ord så kan man nu, med flaggan i topp, fortsätta att irritera folk med högklassiga skämt som ofta upplevs gå "under radarn".

måndag 16 februari 2009

Framme i Cleveland…

Så var man framme och incheckad här i Cleveland efter ungefär åtta timmar på resande fot. Det var lite sådär lagom kul att kliva upp 4:30 imorse och bege sig ut i ett ösregn (vilket aldrig är speciellt kul om man är tunnhårig och utan paraply) för att köra till flygplatsen. Därifrån gick allt smidigt och efter en mellanlandning i Chicago kom vi fram helskinnade runt 17 lokal tid. I och med denna resa ”förlorades” även tre timmar p.g.a. tidsskillnaden mellan öst- och västkusten här i USA.

Hotellet är liksom i San José ett Marriott Residence Inn. Första intrycket är att stället är riktigt bra. Eftersom man numera (efter sisådär 85 nätter) är platinamedlem i Marriott är dem lite mer villiga att tillmötesgå ens krav och jag fick även en påse med kakor som välkomstpresent.

Jag har precis bett min bättre hälft att skicka över mitt nya VISA-kort som borde anlända där hemma snart. Det känns onekligen lite skumt att behöva ange en hotelladress för sin post… Eller rättare sagt, att verkligen bo och leva på ett hotell känns jäkligt skumt. Innan har man ju spenderat några dagar, kanske någon vecka på något hotell någonstans, men aldrig riktigt ”bott” där.

Vad ska man då säga om Cleveland? Även om det regnade imorse när jag lämnade San José så var det väldigt mycket vår i luften där, lite grann som ”slutet-av-april”-väder där hemma. Här ligger det lite snö på marken och omgivningen (med tanke på vegetation etc.) påminner en hel del om Sverige. Det kommer att bli mycket jobb under tiden här, men jag ska se till att komma in till själva stadskärnan när jag väl får en ledig dag. På min ”att-göra”-lista för den här vistelsen finns bland annat ett besök på Rock n’ Rollens ”Hall of Fame”.

söndag 15 februari 2009

Veckan som gått och lite om kärnbränsle...


Så var en hektiskt och lärorik vecka med bränslehantering på schemat till ända. Idag lördag hade vi såväl praktiskt och teoretiskt prov på det vi gått igenom under veckan och jag kan numera stoltsera med att vara ”certifierad bränslebytare”. I och med detta är det även dags att säga hej då till San José för att tidigt imorgon flyga upp till Cleveland, Ohio för en revision på kärnkraftverket Perry. Får hoppas att de flygolyckor som ägt rum under senaste tiden inte är en ny trend, utan att resan går bra så man kommer fram helskinnad.

Imorse när man kom intrillandes lite så där halvt i koma och i full färd med att dricka en kopp kaffe kom givetvis beskedet att jag var förste man till rakning för det praktiska provet. Jag är normalt ingen morgonmänniska och efter en natt med taskig sömn blev jag helt plötsligt en ännu sämre morgonmänniska. Började helt sonika med att missa en ”mast intersection” varpå hela bryggan ”small till”… Fick med andra ord en ”strålande” start. Efter det flöt det på bättre och jag klarade tidskraven med tämligen bred marginal.

Givetvis var bränslet vi övade på här inte ”riktigt”, utan bara en metallklump med samma storlek och form som en riktig bränslestav. Nästa gång man står på bryggan med bränslemasten i händerna är det en helt annan femma. Kärnbränsle innehåller en isotop av ämnet uran. Genom att klyva dessa uranatomer med en neutron frigörs energi, två nya atomer samt några nya neutroner (som i sin tur kan klyva nya atomer). Många av de nya atomer som bildas i den här processen är radioaktiva (och inte så lite heller). Det är dessa ämnen som benämns kärnavfall.



Ovan är en aktiv bränslestav som förflyttas under vatten. Det blå skenet beror på att partiklar i bränslet slungas ut ur staven med högre hastighet än ljuset i vatten (i vatten är ljushastigheten ungefär bara 75 % av ljushastigheten i vakuum). Detta fenomen kallas ”Cherenkovljus” eller ”Cherenkovstrålning”, efter den ryske fysikern Pavel Cherenkov. Vattnet skyddar mycket effektivt emot strålning och det är inte förknippat med någon större fara att befinna sig ovanför vattnet på bryggan.
Om detta bränsle däremot av någon anledning skulle ställas bredvid en motorväg (utan att omges av vatten) skulle det inte ens med en hypersnabb sportbil vara möjligt att köra förbi utan utsättas för en dödlig dos strålning…

Nej, nu är det dags att packa ihop datorn, hoppa i säng för att kliva upp 04:30 för färd emot flygplatsen. Vi hörs ifrån Ohio!

torsdag 12 februari 2009

Energislöseri...

Ett begrepp som är på modet i dessa tider är energieffektivisering, vilket i stort sett innebär att "reducera andelen energi som används i onödan". Även om Sverige jämfört med många andra länder kommit långt inom detta område så finns en hel del kvar att göra. Då är det tur att det finns företag som SeeU (http://www.seeu-h.se/).
Vad man hela tiden måste komma ihåg är att energi är pengar och när det slösas med energi så slösas det även med pengar. Den bästa typen av energieffektiviseringar är de som har en stor påverkan och dessutom kan göras till låg eller ingen kostnad. Ungefär som när man plockar äpplen – börja med dom stora/fina äpplena som hänger lågt!

Den här veckan när jag gått över till receptionsbyggnaden för att äta frukost har jag mötts av den här synen:



Detta är ett mycket bra exempel på energislöseri som kan reduceras med väldigt små medel och samtidigt ge en stor effekt. Poolen är ca 2,5 m i diameter och temperaturen är ungefär 40 grader Celsius. Dygnsmedeltemperaturen i San José vintertid (nov t.o.m. feb) uppskattar jag till omkring 10 grader. Tänk vad ett täckande lager med isolerande plast kunnat göra för att reducera energianvändningen i det här fallet. Plastlagret kan ju enkelt tas bort ifall någon gäst bestämt sig för att ta ett dopp.

För att ytterligare minska klimatpåverkan för den här typen av anläggningar så kan uppvärmning ske via fjärrvärmenätet. I så fall minskas elanvändningen och värmen kan komma från ex. sopeldning. Hörde jag någon säga "Sävenäs och Lemmingvallens grusplan"?

onsdag 11 februari 2009

Roligt att julklappar uppskattas...


Så här glad blev min lilla brorsdotter och tillika gudsdotter för jackan (duffeln) hon fick av oss i julas. Lovisa föddes i september förra året men har redan hunnit skaffa en egen blogg. Den kan ni läsa på:
http://www.lovisaalbinsson.blogspot.com/

Idag bar det av på en biltur ner till downtown San José samt ett besök på ett större köpcenter. Blev inte speciellt dyrt eftersom mitt VISA-kort tydligen blivit spärrat...

Nej nu är det dags att åka till jobbet igen, kursen i bränslehantering fortlöper och än så länge har det bara varit intressant och roligt. Det är dock en hel del saker man måste komma ihåg och som alla andra utbildningar här avslutas kursen med ett prov på lördag.

tisdag 10 februari 2009

Mr. John Carlos…

Alla som jobbat kväll vet hur segt det är att gå omkring och liksom vänta på att jobbet ska börja. För att slå ihjäl lite tid och samtidigt göra något meningsfullt tog jag därför bilen upp till San José State University, en resa på ungefär 20 min om man slipper den värsta trafiken.

Målet med utflykten var att ta sig en titt på en minnesstaty över löparna Tommie Smith och John Carlos som rest på universitetets campus.

För er som inte vet det, så var dessa båda herrar medaljörer vid de olympiska spelen i Mexico City 1968. Mitt under prisceremonin och den amerikanska nationalsången ”The Star Spangled Banner”, valde dem båda att iklädda svarta handskar och med sänkta huvuden göra en ”Black Power”. Detta var som ni förstår ett sätt för dem att uttrycka sin avsky emot de rasdiskrimineringar som var ytterst påtagliga i Amerika under 60-talet. Senare valde Nationalteatern med Ulf Dageby i spetsen att skriva en låt om bronsmedaljören John Carlos. Låten heter "Mr. John Carlos" och om ni inte redan hört den så rekommenderar jag att ni antingen via youtube eller annat sätt ser till att göra det!

Statyn saknar tyvärr silvermedaljören Peter Norman som utan att höja sin näve ändå deltog i protesten genom att bära ett märke som gav stöd åt lika behandling och mänskliga rättigheter. När Peter Norman år 2006 avled var både Tommie Smith och John Carlos med och bar hans kista vid begravningen.

Vägen dit...
Efter jag parkerade utanför universitetet var det ju sådär lagom lätt att hitta till själva statyn. Lösningen fick bli att jag helt enkelt frågade förste bäste person som gick förbi... Givetvis var detta en äldre svart herre som verkade ytterst störd över att en vit pojkspoling letade efter "Olympic Black Power Statue"... Hans svar: "So you asking me just because I'm black?!" Mitt svar: "No, just because you are the only person here thats not 100 years old" (det var ett gammalt pensionärspar 20 m bort). Då skrattade han högt och följde mig hela vägen.

San José - För tredje gången


Så har man förflyttat sig från den ena kusten till den andra här i Amerika. En flygresa som med två mellanlandningar (Charlotte och Phoenix) tog nio timmar. Det mest störande under resan var att maten på sträckan Charlotte-Phoenix tog slut, så vi som satt långt bak i planet fick nöja oss med en ”snacks box”. Den boxen innehöll lite kex, jordnötssmör (utan jordnötter), en vidrig kycklingröra samt två kakor. Ingen brakmiddag direkt… När vi landade i San José blev det därför högsta fart emot Burger King för att stilla hungern med en whopper.

Därefter körde vi till hotellet, Marriott Residence Inn där vi även bodde förra gången vi var här. Rummet, eller rättare sagt lägenheten är helt ok och så här ser delar av den ut:


Som rubriken antyder är detta den tredje gången jag är här i San José under min vistelse i USA. Dom två första gångerna bjöd på RIKTIGT bra utbildning då vi kunnat öva på en fullstor modell av en kärnkraftsreaktor (med vatten och allt). Jag är säker på att den här veckan blir minst lika lärorik. Fick just reda på att vi är flyttade till kvällsskift den här veckan, så jag börjar inte förrän 16:00 imorgon. Lite segt eftersom man på grund av tidsskillnaden från östkusten redan ligger 3 timmar fel. Men det är sånt man får lära sig i den här branschen. Att handskas med tidsskillnader, byta skift och jobba långa dagar hör till yrket.

Reaktormodellen i San José (kort från i höstas)

En påtaglig skillnad från förra gången jag var här, är att allt är grönt nu. När jag var här i höstas och torkan var som värst såg man knappt en grön plätt… Se själv och jämför!

Ovan: Inflygning San José hösten 2008


Ovan: Inflygning San José den 9 feb 2009

San José är för övrigt USA:s tionde största stad sett till befolkning, större än grannstaden San Francisco som annars är betydligt mer känd i omvärlden. Området är jordbävningsdrabbat så det finns inga skyskrapor eller andra fräcka byggnader, iaf inte som jag sett.

------------------------------------------

Rapporterna jag tagit del av (genom kommentatorsfältet på inlägget här nedan) gör gällande att Lennart ”Hoa-Hoa” Dahlgren, på grund av SJ:s oförmåga att köra ett tåg från punkt A till punkt B i tid, fick rodda hela showen själv igår. Det är ju själve f-n att man missade det…

måndag 9 februari 2009

Söndag kväll och sista natten i Wilmington

Så var den här dagen och därmed också vistelsen i Wilmington över. Jag avslutade dagen med att träna Brasiliansk Jiu-Jitsu (BJJ) på klubben Evolution MMA som ligger här vägg-i-vägg. Efter träningen gick vi ut ett gäng och käkade på en restaurant lite längre ner på gatan. Det har verkligen varit guld att kunna köra lite BJJ när man varit här i Wilmington och som på alla andra klubbar jag tidigare tränat har det varit en mycket go stämning! Dessutom har det varit en möjlighet för mig att träffa och umgås med vanliga icke GE-anställda amerikaner.


Från en träning tidigare i veckan. (Givetvis glömde jag att ta ut tandskyddet så man ser ju ut som ett kioskmongo…)

Vi svenskar undrar ju många gånger hur andra länder ser på oss, här kommer en reklamfilm från Bud Light (staketpiss) som sändes under Super Bowl som gick av stapeln för en vecka sedan:

http://www.youtube.com/watch?v=YHjpZBjoR9U

Annars är dagens största nyhet att Lennart ”Hoa-Hoa” Dahlgren och Bruno Arvidsson kommer att göra comeback som wrestlingkommentatorer! Måndagar på Eurosport klockan 21:00 är det med andra ord dags för er som har möjlighet att bänka er framför teveapparaterna! (Tack J.J för det tipset)

Några sköna ”Hoa-Hoa”-citat man minns från pojkrummet under mitten av 90-talet:

”Vad är det som är så macho med att se ut som en pastellfärgad julgran?!” – Ang. Macho Man Randy Savages utstyrsel.

”Var det ett par nötter som segla iväg där?!” – Ang. något föremål som spottades ut efter en spark, kan ha varit en tand.

”Dämparna har krypet in i arslet!” – Ang. wrestling-tajts som glidit in lite granna.

Nej, nu är det hopp i säng för min del - Vi hörs från Kalifornien!

söndag 8 februari 2009

Packat och klart – Livet som FEP


Så var lägenheten städad och väskorna packade. Imorgon bär det av till San José för en veckas träning i bränslehantering. Jag hade tänkt skriva lite grann om vad jag gör och hur jag lever här i USA, och det här med att packa sina väskor är faktiskt en stor del av det…

Bild på mina packade väskor och en nystädad lägenhet ->

FEP står för Field Engineer Program och är ett traineeprogram inom General Electric som syftar till att utbilda ingenjörer inom allt ifrån ledarskap till att rent praktiskt kunna utföra service och reparationer på kärnkraftsreaktorer. Arbetet som Field Engineer går sedan ut på att åka runt till olika kärnkraftverk under deras revisioner (outage som det heter här) och planera och leda det praktiska arbetet. Som ni förstår innebär livet en hel del resande och det här med att packa sina väskor, bo på hotell och köra hyrbil hör till vardagen.

Jag kom hit till USA och började på FEP den 16 augusti förra året och min hemresa till Sverige är planerad till den 15 juni. Efter kursen i San José återstår bara praktiska moment ”ute på fältet” så jag är i stort sett färdigutbildad vid det här laget.

Hur är det då att leva ur sina resväskor i en annan kultur? Egentligen skulle man kunna säga att det är som att vara på semester fast att man jobbar. När jag först kom hit så var det stekande varmt, vi bodde på hotell med pool och vi åt ute varje dag, medan ”Housekeeping & Dry cleaner” skötte det mesta arbetet med städning och tvättning/strykning. Det var ett enkelt liv, men samtidigt blev man allt eftersom tiden gick trött på frukostbuffén, trött på fet amerikansk restaurangmat samtidigt som det blev vinter och kallare. Att jag dessutom spenderade en månad i Chicago gjorde ju att sommarvärmen definitivt var som ”bortblåst”.


Så här såg utsikten ut från hotellrumsbalkongen

Det klart jobbigaste med det här livet är saknaden efter sina nära och kära där hemma. Även om skype och msn gör det enkelt och billigt att hålla kontakten så blir det ju inte samma sak som att träffas. Dessutom gör ju en tidsskillnad på mellan 6-9 h att det är svårt att höras av på ”bästa sändningstid” så att säga. Det har blivit många sena kvällar för min bättre hälft medan jag fått en del tidigare mornar…
Till sist så vill jag bara meddela att kvicksilvret idag står på 73 grader F (21-22 grader Celsius) och det är strålande solsken…

lördag 7 februari 2009

Quiz

Tänkte att det kunde vara kul att lägga upp ett quiz så här en lördag när man inte har något bättre för sig. Om det uppskattas kan det mycket väl bli fler quiz och frågesport i framtiden... Lycka till!

(Svaren till frågorna finns under kommentarer)

1. Vilken fotbollsmatch håller det officiella publikrekordet på Nya Ullevi?
2. Vad hette vetenskapsmannen/uppfinnaren som grundade General Electric?
3. Vilka djur representerar de amerikanska partierna (demokrater och republikaner)?
4. Vilken ABBA-medlem är född i Göteborg?
5. Hur många svenskar blev uttagna till världslaget i fotboll 1994?
6. Mellan vilka länder stod slaget vid Svensksund år 1790?
7. Vem var förste svensk att tävla i UFC (Ultimate Fighting Championship)?
8. Vilken är USA:s fjärde största stad sett till befolkning?
9. Hur många Watt är en hästkraft?
10. Vad står förkortningen DVD för?
11. Vad heter huvudstaden i Venezuela?
12. Vem är miljöminister i Sverige?

Lite grann om kärnkraft och energi...

Inte många svenskar har väl undgått att en enig regering tidigare i veckan tog bort lagen om nybyggnation av kärkraftverk (§6 i kärnskyddslagen). Beslutet innebar bl.a. även att det skall bli enklare att bygga vindkraftverk och att Sverige år 2030 skall vara totalt oljeoberoende.
Nyheten uppmärksammades till och med här i staterna i både radio och television.
Givetvis är det klimatfågan och utsläppen av växthusgaser som var grunden till detta beslut. Kärnkraften ger inga utsläpp av koldioxid (till skillnad från fossileldade kraftverk) och kan ur ett klimatperspektiv betraktas som ren. Mer om detta i ett annat inlägg.

På tidningarnas hemsidor kunde man inte bara läsa själva nyheten, utan man kunde även läsa och skriva egna kommentarer. Bland dessa kommentarer kunde man läsa inlägg om att regeringen inte respekterade folkomröstningen från 1980 och som innebar att kärnkraften skulle avvecklas i den takt det gick och att inga nya verk skulle byggas. Men seriöst... Alla svenskar idag som är under 47 år var antingen för unga för att rösta inte eller inte ens födda då. Kan en sån folkomröstning verkligen vara giltlig för alltid utan något bäst-före-datum? Det anser iaf inte jag och tydligen har jag regeringen på min sida.

Därtill var det en hel drös med inlägg om att kärnkraften är fel och förnybar energi (såsom vindkraft, vattenkraft, solenergi, bioenergi) är rätt. Detta hade dem fullständigt rätt i, men samtidigt är det lite väl naivt att tro att det är möljligt att fasa ut både oljan och kärnkraften samtidigt...

Sossarna med "Tobleronetanten" i spetsen var inte heller sena att framföra dessa argument. Lite märkligt kan tyckas eftersom S genom åren "motarbetat" vindkraften (genom en både krånglig och tidskrävande tillståndsprocess) samtidigt som både LO och industrin generellt är positiva till regeringens besked.

En annan grej som diskuterades på dessa "forum" var att Europa skulle försörjas med solenergi från Sahara. Detta hade ju varit kanon, men ärligt talat! Borde inte Afrikanerna använda den energin till att bygga upp deras egna samhälle? Men men, européer har ju varit rätt duktiga på att stjäla tillgångar från Afrika innan så det kan ju funka...

Filmrecension - The Wrestler

The Wrestler handlar om Randy "Ram", en till åren kommen showbrottare som försöker lappa ihop sitt liv när karriären tagit slut. Filmen innehåller allt ifrån actionfylld showbrottning till gripande dialoger och den är enligt mitt tycke mycket välgjord. En intressant detalj är att jag tycker mig höra att dem nämner Wilmington vid några tillfällen.

Filmen var både intressant och gripande, men ibland tyckte jag att scenerna var lite väl utdragna för att falla mig i smaken. En klar 4a av 5 möjliga!

Se trailern på tuben:

http://www.youtube.com/watch?v=7cCNCU7zIiM

fredag 6 februari 2009

Fredag eftermiddag

Tänkte att jag skulle fylla på med lite inlägg nu här i början så det faktiskt finns något att läsa.

Vi fick gå hem tidigare från jobbet idag. Kursen jag gått senaste två veckorna har varit i oförstörande testning och inspektioner. Vi var klara redan vid lunch så läraren (en gammal räv i branschen och ett riktigt orginal) lät oss "smyga" iväg utan att någon chef såg oss. Idag var även sista jobbdagen här i Wilmington. På måndag bär det av till San José och en veckas bränslebytarkurs. Veckan efter åker jag till Cleveland, Ohio för att jobba på ett kärnkraftverk 60 miles nordost om staden. Jag och min svenska kollega skall jobba på bryggan med att flytta kärnbränsle, lite läskigt om man tänker efter...

Eftersom torsdag är lite av "lill-lördag" här i trakten så är jag väl inte riktigt i toppform idag. Hade jag haft hår hade det säkert ömmat lite i hårfästet om man säger så... Tänkte att en promenad ner till stranden (ca 50 m) skulle göra gott. Passade även på att ta ett av världshistoriens kortaste dopp. Tyvärr har jag inget bildbevis på det, men jag tog några foton på stranden - Wrightsville Beach. Även om solen låg på visade kvicksilvret bara 50 grader F vilket motsvarar 10 grader Celsius.

Nu i eftermiddag hade jag tänkt kolla på fimen The Wrestler. Eftersom jag är "gammal wrestler" själv så ser jag fram emot det och filmen har ju fått riktigt bra kritik. Återkommer med recension. Efter det blir det nog till att gå ut och äta nåt.

Sent ska syndaren vakna...

När trender börjat ebba ut och nyhetens behag lagt sig - Då och inte en dag tidigare börjar jag anamma det som varit på modet det senaste året... Så även när det gäller det här med blogg.

Som första inlägg här i bloggen tänkte jag egentligen bara klargöra min synpunkt och vilka ambitioner jag har (eller rättare sagt vilka ambitioner jag INTE har) med detta bloggande...

- Jag siktar inte på att vinna stora bloggpriset, eller något annat pris heller för den delen
- Jag tänker inte lägga ut bilder på kaffekoppar och annat trams från något trendigt fik
- Bloggen kommer att vara relativt enkel och inte "uppjazzad" med fräsig design motsv.
- Bloggen kommer inte innehålla en orgie i särskrivningar

Jag vill helt enkelt bara skapa en portal där jag kan dela med mig av mina erfarenheter, vädra mina tankar och idéer samt hålla eventuellt intresserade personer uppdaterade om vad som händer i mitt liv.