Livstecken

Tänkte bara posta ett snabbt inläggning och säga att jag lever och mår bra. Befinner mig i staden Wilkes-Barre ungefär två timmar väster om NYC (och tillika 2 timmar norr om Philadelphia).

Några dagar i Philly

Min första NHL-match live. Flyers spelade mot NJ Devils och vann efter straffar. 

Inifrån Wells Fargo Arena kunde man få en glimt av Philadelphias skyline.

I lördags var min kollega Thomas i stan (han jobbar för tillfället i närheten). Riktigt skitväder med snör/regn/hagel men utsikten från hans hotellrum var ju ändå helt ok.

Vi gjorde ett besök på Eastern State penitentiary, alltså ett gammalt fängelse där bland annat Al Capone satt av ett år.  De vita fläckarna i bilden är snöbollar (stora som golfbollar!) som dinglade ner som en en del av skitvädret helgen bjöd på

Fängelset är gammalt och helt unik i sitt slag när det byggdes. Väl värt ett besök!

Sista rycket

Min sista vecka här i södra Georgia har precis inletts, på fredag bär det av mot nordligare breddgrader. Idag är en så kallad "roll-over day" då jag går från att just stämplat ut från nattskiftet nu på morgonen, för att komma in och jobba dagskift imorgon tisdag. Blir med andra ord till att hålla sig vaken hela dagen så att jag somnar gott i kväll. Tänkte använda dagen till att tvätta kläder, klippa mig och börja packa så smått.

Finns egentligen inte så mycket att säga om vistelsen här den här gången (var ju här förra året). Det blev ju en helg i Savannah i början men utöver det har det mest varit jobb, sova och lite gym. Det vanliga livet pausar och man gör inte mycket annat än jobbar när projektet väl rullat igång. Generellt sätt så jobbar jag 10-13 timmar per dag/natt och och sen spenderar man 1,5 timme i bilen till och från jobbet. Av dygnets resterande 9,5-12,5 timmar blir det att man sover, äter och eventuellt får in lite shopping eller besök på gymmet. Här i USA har man sedan jag började med kärnkraft 2008 infört att man måste ha en ledig dag i veckan. Denna lediga dag (natt) skulle väl kunnat spenderats bättre, men alltsom oftast går den till att korka upp några öl, kolla på film och ta igen sig...

De senaste dagarna har vi satt ihop reaktorn och det är ett rätt så tufft jobb ibland. Fullt utrustad med skyddskläder av plast och respirator hanterar man stora verktyg i en relativt ogästvänlig miljö så det tär lite på kroppen. Inatt fick vi gjort det sista av det riktigt tunga jobbet och när jag kommer tillbaks imorgon bitti är det förhoppningsvis inte mer än några lådor som ska köras ut.

Nästa projekt drar igång den 25 mars och sker på kärnkraftverket Susquehanna i Pennsylvania. Innan dess är det dock 9 dagar som ska spenderas med Emily i Philadelphia och vi har även planerat en tripp till Montreal. Förhoppningsvis kan detta förmedlas via ett nytt blogginlägg nästa vecka.

Äckliga bilar...

Inte nog med att parkeringsplatserna svämmar över med överstora amerikanska truckar, även regplåtarna är direkt bidragande till jordens undergång...

Georgia

Idag är det två veckor sedan jag anlände till Georgia efter en långhelg i Philadelphia. Jobbet har väl inte varit allt för intensivt för min del eftersom det tog mer än en vecka för verket att föra över träningen jag gjorde på två dagar in i deras datorsystem så att jag kunde få ett passerkort. Igår var det tänkt att vi skulle börja ta isär reaktorn, men p.g.a. lite strul så beslutade kunden att skjuta upp det en dag, men ikväll får vi hoppas att allvaret sparkar igång på riktigt.

Verket jag jobbar på heter Hatch och ligger lite "mitt ute i ingenstans" i södra Georgia, precis norr om Florida. Vi bor i en liten håla som heter Vidalia, mest känt för Vidalia sweet onions som tydligen skall vara en speciellt söt lök som växer i området här. Närmsta stad värt att nämna namnet på är Savannah, även om Atlanta inte ligger mer än 3-4 timmar bort.

Förra helgen var arbetsfri så Emily åkte ner från Philadelphia och vi tillbringade helgen i Savannah. Vi såg till att fylla vistelsen med historiska guidade turer, restaurangbesök och en promenader längs med gatorna som i många fall benämns som några av de vackraste i USA.

Savannah's omnämnda vackra gator/torg.

Helgen som var skulle ju egentligen avsluts med isärtagande av reaktor. Därför blev helgen rätt så lugn även om jag och min svenska kollega Kim gjorde lite dagsturer för mat och shopping till Savannah och Hilton Head ute vid kusten. Eftersom vi jobbar natt så såg man till att hålla sig vaken på nätterna för att sedan sova bort stora delar av dagen. Rent slöseri av livet egentligen, men vi trodde ju som sagt att vi skulle börja jobba på söndagskvällen. 

Atlanten ute vid Hilton Head

Sist men inte minns så fyller farsan (känd från Farsans frågesport) år idag, grattis säger vi till honom!

Brutna löften

Det är inte bara Göteborgs lokalpolitiker som bryter löften till höger och vänster (läs: Instiftar vägskatt trots vallöften om motsatsen eller folkomröstning), utan även jag bröt löftet om att vara mer aktiv på bloggen. För något nyårsquiz såg man ju inte röken av...

Det är väl lämpligt att börja där förra inlägget tog slut, nämligen i Madrid redo att flyga till Philadelphia på självaste julafton. Sagt och gjort, och för att inte bryta all form av tradition så kollade jag Karl-Bertil Jonssons julafton via youtube medan jag väntade på att boarda planet... Väl framme i Philadelphia så möttes jag upp av Emily och tillsammans åkte vi till hennes föräldrar ungefär 1,5 timmar norr om Philadelphia.

Två veckor i USA gick väldigt fort. Dagsturer till olika sevärdigheter, en för plånboken fatal shoppingrunda tillsammans med stadsvandringar (läs pub- och restaurangvandringar) och ett besök till självaste New York gjorde att jag innan jag hann veta av det befann mig på väg hem till Göteborg igen. Att bloggen inte uppdaterades kan nog tydas på att jag var redigt utarbetat och bara behövde ladda batterierna.

Hemma i Göteborg igen så hann jag inte ens åka hem innan jag var på resande fot ner till Malmö och ett möte på det nedlagda kärnkraftverket Barsebäck. Hemma igen lagom till att fredagsölen skulle öppnas (vilket den också gjorde) och jag hann inte ens nyktra till innan det var dags att städa ur min lägenhet som på söndagen skulle lämnas över till hyresgästerna som ska bo där t.o.m. oktober. Stort tack till Jens (den gamla toppkommentatorn JJ), Hedberg och Per som hjälpte till!

Följande måndag åkte jag till Bilbao/Miranda De Ebro i Spanien för avslutningsmöte av projektet som gjordes där i julas. 7 timmars bilkörning senare befann jag mig i min gamla "hemstad" Almansa för möten där. Helgen spenderades i familjens nya egendom i Santa Pola.

Kom hem från Spanien i tisdags, nu bostadslös och levande ur en kappsäck med en tältsäng hos mor och far som sängplats. Imorgon bär det av tillbaks till staterna och en hyfsat lång revisionssäsong som börjar i Georgia och slutar i Pennsylvania i mitten av maj. Ja, kort sagt sötebrödsdagarna är över och 2013 är här.

Kaffe på takterassen i Santa Pola

2013 kommer att bli ett intressant år på många sätt. Även om jag inte är där än så ser jag att jag står inför ett vägskäl i livet. Jag fyller 32 år i september och känner att livet på resande fot sakta men säkert börjat ta över mitt liv och jag är inte säker på om jag vill ha det så. Första utmaningen för året och uppkommande månader är dock att träna bort 10 kg som smugit sig på kroppen...

Ja, världen gick ju aldrig under som Maya-folket sa så det ser ut som att vi faktiskt kommer få uppleva 2013. Vad tror ni om året? Kommer Tobbe hitta målet igen? Alexander Gustafsson ta hem UFC-bältet? Sverige vinna ESC igen? SD att hitta nya järnrör? Ja, vad tror ni egentligen?